Självkunskap.se

Läs gärna först den korta förklaringen av teorin

Alla ”varg-uttryck” som BORDE och MÅSTE för dig in i triangeln och oftast så har vi en favoritposition att starta i. Borde och Måste skapar som du vet SKULD och det är ju en ”sekundär känsla” som talar om att vi inte har kontakt med våra BEHOV. Om du väl har hamnat i triangeln så snurrar du runt i alla positionerna.

Utgången ur triangeln finns i Tyrannens position och att hitta kontakt med livsenergin (känslor och behov).

Ett exempel på hur det kan se ut i en relation är att man möts där mannen är Hjälpare och kvinnan Offer. En fungerade energi om man är i de positiva egenskaperna. Men om vi sedan hamnar i de negativa energierna så kan t. ex. mannen hamna i Tyrann-energin och börja styra och kontrollera. Kvinnan hamnar då som Offer och kan bli ett Självömkande eller ett Elakt offer. När hon fått nog så kanske hon förflyttar sig till Tyrann-positionen och mannen åker ner till Hjälpare. Kvinnan kanske kör på ännu mer när mannen hamnar där med påföljd att han slutligen hamnar som offer.  Rollerna växlar hela tiden och det är förts när energierna börjar röra på sig som det går att komma ur. Om man lever i en relation där den andra partnern lever i triangeln så är det viktigt att inte kroka fast utan försöka att genom Självempati kunna stå kvar i sin kraft. Att Lyssna empatiskt på den andra är det enda som kan bidra. Du kan aldrig som Hjälpare fixa till ett Offer utan risken är bara att du blir less och arg och hamnar som Tyrann.
Dessa insikter är värdefulla inte bara i en kärleksrelation utan även när du har rollen som förälder, chef eller medarbetare. Under mina 15 år som konsult i näringslivet så har jag sett otaliga chefer som agerar utifrån Tyrann-positionen och därmed skapar Offer. Sedan förstår de inte varför inte medarbetarna tar ansvar.

Vi reagerar utifrån en position som offer varje gång som vi inte tar ansvar för oss själva. Offerrollen innehåller tre positioner som utformades av Stephen Karpman i det han kallar Drama triangeln. Hans syfte var hjälpa oss att förstå oss själva och bli medveten så vi slipper att leva ut våra känslor (och otillfredsställda eller hotade behov) på den andra personen. Jag bidrar här med min förståelse av Karpmans drama triangel. En förståelse som jag fått av terapeufter både på Fönebo, Baravara, Mullingstorp och Osho Meditation resort sedan 1996.

Karpman gav de tre rollerna namnen: Tyrann, Hjälpare och Offer. Alla tre visar på olika ansikten av ett offer därför oavsett vilken roll vi går in i så är vi offer gentemot livet.

Offer
Spelet i triangeln rör sig kring offret. Rollen som offer kommer ofta av att vi vuxit upp med en hjälpare till förälder. I den rollen så tar man inte ansvar för sina handlingar utan det är andra människors fel. Man letar någon att lägga skulden på typ samhället, mamma, pappa, chefen, pertnern, barnen osv.
Det finns två typer av offer; Självömkan eller elakt offer. Offret manipulerar andra till att göra saker genom klander och skuld.

Hjälpare
Att hjälpa andra är hjälparens sätt att känna sig betydelsefull. Samhället och kyrkan fostrar oss till att lära oss att bli ”goda människor” och ta hand om andra även om det sker på vår egen bekostnad. Hjälpare behöver offer för att kunna känna sig betydelsefull. Varje gång en hjälpare går till aktion så slutar han som det slutgiltiga offret i spelet. I bland blir hjälparen arg när inte offret vill ha erbjuden hjälp och hamnar som tyrann. I bland blir offret deprimerat.

Tyrann
Tyrannen dominerar och kontrollerar andra och behöver precis som hjälparen ett offer. Han kompenserar inre känslor av betydelselöshet genom rollen som tyrann. Här döljer man skam som ofta kommer från en uppväxt med hån och förakt.

Alla har en startpunkt i triangeln och dessa är oftast uppkomna i vår barndom. Vi rör oss runt i triangeln inte bara i våra yttre relationer utan även i vår inre värld.

Alla tre rollerna är en förvriden positiv kraft som vi alla har inom oss.
Hjälparen: innehar en kvalité av meditation och problemlösning
Tyrannen: handlar om kraft och bestämdhet
Offret: Sårbarheten

När vi lever i triangeln så blir livet och våra relationer inte så trevliga. Oavsett om vi byter positioner så är vi alla offer. Så fort vi inte har kontakt med vår livsenergi (känslor och behov) så hamnar vi i triangeln. Om vi möter människor som befinner sig i triangeln så kan vi lätt halka in och bli en del.

I min förståelse så är  Självempati en väg att behålla kontakt med min livsenergi. Kopplingen till NVC är ju att människor som befinner sig i triangeln är Varg/Jackal och självklart då även inre vargar när spelet pågår inom oss. När vi kan vara Giraffer och stanna i kontakt så behöver jag inte ramla in i drama triangeln.

Om du liknar att må dåligt som när du går in i ett mörkt rum. I ett mörkt rum så är det frånvaro av ljus och du kan inte bekämpa mörkret med mörker. Du kan inte kämpa mot något som inte finns. Enda vägen att bekämpa mörker är med LJUS. Om du tänder ett ljus så försvinner  mörkret omedelbart.Det behövs bara en enkel tändsticka och ett ljus.

Misery, eller om livet är eländigt just nu så uppfattar jag budskapet från Osho att försök tänd ett ljus som kan bekämpa mörkret.

Den väg som jag rekommenderar är att få kontakt med vilka behov som just nu inte är tillfredsställda eller hotade. Detta skapar en förståelse för vad som är din livsenergi. Sedan finns det saker som du kan göra som tillgodoser behov och därmed bidrar med det ljus som du behöver för att bekämpa mörkret. Du kanske behöver börja med det lilla och enkla som sömn, motion, egen tid o. dyl.

Själv har ju hittat dansen (framförallt buggen) som en strategi för att bidra med ljus i mitt liv när det är mörkt. Det fungerar för mig.

Läs gärna mer om SJÄLVEMPATI

Är åter i bloggandet efter en tids vila från skrivandet.

Tänkte skriva några rader om att koppla mina behov till en specifik människa och hur det skapar elände i livet.  Marshall säger att så fort vi kopplar ett behov till en annan människa så övergår det till ett önskemål eller en strategi och problemet blir ju om den andra personen inte uppfyller mitt önskemål. Då är det lätt att bli besviken, frustrerad eller arg.

Hur kan det vara möjligt att leva sitt liv utan att hamna i en situation att jag inte kopplar mina behov till en specifik människa.
För det första så är min insikt att jag behöver få kontakt med vilka behov det handlar om. En klarhet och förståelse är första steget.
Nästa steg blir att sörja om mina behov inte blir tillgodosedda och från detta hitta andra vägar att möta mina behov. Att bli öppen för andra strategier och vägar.

Problemet är dock i mitt falla att det är så lätt att hamna uppe i huvudet (Jackal) och det drar igång en massa tankar som stör min möjlighet till självempati och kontakt med egna behov. Att stanna i sorgen är en konst.

Det som är utmaningen är att leva i kontakt med sina behov och inte bara lära sig att prata vackert . CNVC har som den första punkten i ”Key differentiations”:

”Being Giraffe” vs. ”Doing Giraffe”
“Vara giraff” vs. ”Göra giraff”

Utmaningen ligger i att hela tiden vara i kontakt med min känslor och behov och dessutom ständigt testa min intention innan jag går ut i den yttre världen. Kontrollera att min intention är att jag inte vill han något av den andra personen eller att jag vill ändra på honom eller henne. I samma ögonblick som jag tappar min intention av kontakt så känner människor av energin bakom även om jag uttrycker mig enligt konstens alla regler.

Om jag märker att jag inte har kontakt med mig själv eller att min intention är att jag vill att den andra personen gör något för mig så behöver jag mer självempati. Läs gärna mer om SJÄLVEMPATI för det är grunden i att ”leva Giraff” och inte ”göra Giraff”.

När en människa kritiserar dig eller uttrycker ”negativa” saker om dig så finns det fyra val du kan göra.

1. Lägga skulden på dig själv
2. Lägga skulden på andra
3. Känna dina egna känslor och behov
4. Förstå de känslor och behov som ligger dolda i den andra personens negativa budskap.

Marshall brukar säga att människor säger bara två saker: Tack eller Hjälp mig.

(Detta kommer från boken ”Ett språk för livet” av Marshall B. Rosenberg)

Läs mer om Självempati som kan vara nyckeln för dig att kunna hantera vad andra människor säger.

I gårdagens workshop med deltagarna i kursen så gick vi igenom avsnittet att ge uppskattning. Läs gärna tidigare poster om uppskattning.
Vad som jag önskar komplettera är att ge sig själv uppskattning till sig själv. Marshall B. Rosenberg säger att vi inte behöver leta uppskattning från utsidan utan kan fylla på vår energi själva genom s.k. Giraffjuice. Detta hjälper oss att leva i en värld full av Jante och massa kritik.

Hur ger jag då mig själv uppskattning med hjälp av Nonviolent Communication?

Varje kväll eller morgon fundera igenom eller skriv ner följande:

Tänk på en sak från gårdagen som jag vill

celebrera: