_gaq.push(['_trackPageview']); (function() { var ga = document.createElement('script'); ga.type = 'text/javascript'; ga.async = true; ga.src = ('https:' == document.location.protocol ? 'https://ssl' : 'http://www') + '.google-analytics.com/ga.js'; var s = document.getElementsByTagName('script')[0]; s.parentNode.insertBefore(ga, s); })(); Gå till innehåll
BloggRegistret.se

Arkiv

Tag: nätmobbning

Just nu går en dokumentär i SVT som heter ”Hon ville inte lyda!” och beskriver hur det är mer ok för vuxna att utöva våld mot barn än tvärt om. Jag rekommenderar dig att titta på den och samtidigt fundera över hur det fungerar i ett dominationssamhälle. Marshall påpekar att vi lär oss ett våldsamt språk så att vi tom kan bli våldsamma mot våra barn.

Läs gärna Marshalls artikel här

Share

I Nonviolent Communication kallar man ett våldsamt språk för Vargspråk och det är ett språk som innehåller diagnoser (ex älskvärd, inspirerande, inkonsekvens, snäll), etiketter (ex expert, frisk fläkt), värderingar (rätt/fel, bra/dåligt o dyl).

Jag har beskrivit det mer noggrant i posten ”Ett våldsamt språk på nätet”

Bild 51Nu har tidningen Chef gett sig in i att utse Sveriges sämsta chef och därmed beblandar sig med den skara som använder ett våldsamt språk på nätet och säkerligen också i papperstidningen.

Givetvis så hänger Aftonbladet på i att uttrycka sig i termer av bra/dåligt. Artikeln finns här.

Vad är då nyckel till att inte hamna uppe i huvudet och värdera och tolka allt du ser?
För mig har NVC, Nonviolent Communication, bidragit till att genom Självempati kunna se vilket behov som inte är tillgodosett eller hotat och sedan kommunicera det. Då blir det klart och tydligt vad du behöver och du har ingen anledning att uttrycka att det är fel på den andra personen.

Om du tittar i innehållsförteckningen i min blogg så hittar du flera poster om hur du kan utveckla ditt språk. Jag vill särskilt tipsa om Självempati.

Rumi sa följande klokhet:

Bild1

Andra som bloggat om detta är t. ex. MinaModerataKarameller

Komplettering 2009-08-21

Chef

Jag har placerat min blogg i Härnösandbloggkartan.se!

Share

Ett våldsamt språk bidrar till mer våld i samhället och det är ju inte mindre våldsamt för att Carolina Gynning och Robert Aschberg använder sig av det i Aftonbladet. Det blir ju liksom självmål.

I dag så talas det mycket om kränkningar på nätet och jag tänkte bidra med min syn på feedback. Tidigare i branschen pratades det om kritik som kunde levereras i både som positiv och negativ. Sedan kom uttrycket konstruktiv kritik eller feedback. Oavsett namn så har den formen att uttrycka sig i en form av att rätt/fel eller bra/dåligt. Dessutom så kan det ligga en underliggande energi av att den andra personen skall förändra sig.

Bild1Detta är vad Marshall B Rosenberg kallar VARG eller JACKAL dvs ett våldsamt språk, där jag sätter mig över den andra personen som en domare och har rätt att avgöra vad som är bra, dåligt, rätt eller fel. Oftast och nästan alltid så innebär det att man hamnar i en rätt/fel-tävling där båda blir förlorare.

Etiketter som idiot, nätmobbare, kräk och liknande är också Vargspråk som inte bidrar till kontakt. Det är ett våldsamt språk som bara bidrar till mer våld i samhället. Det är ju inte mindre våldsamt för att Carolina Gynning och Robert Aschberg använder sig av det. Tyvärr så blir det bara en upptrappning. Det är tråkigt när anonyma omedvetna människor använder sig av det i sina kommentarer på bloggar men det är ju nästan värre när Aftonbladet publicerar krönikor och artiklar där kända personer använder sig av ett våldsamt språk. Det finns ju en skillnad mellan att vara fysiskt våldsam och verbalt våldsam, men steget är ju inte så långt. Om jag kan vara våldsam i mitt språk så är det ju lättare att bli det även handgripligen.

Vad är då alternativet?

Marshalls process är att du utgår från vilket behov i dig som inte är tillgodosett i situationen och uttrycker det i de fyra steg som Nonviolent Communication innebär.

Stegen är:

  1. Vad jag observerar (hör, ser eller läser och endast rena fakta eller citatet)
  2. Vad jag känner i situationen
  3. Vilket behov i mig som är hotat eller inte tillfredsställt
  4. Min ”present request” dvs hur du kan bidra till mitt behov här och nu.

Svårigheten med att uttrycka sig så det skapar kontakt är att det är svårt att få  kontakt med det behov eller de behov som är otillfredsställda eller hotade. Om vi är vana att vara uppe i huvudet och döma och värdera andra människor så får vi aldrig kontakt med vår livsenergi (Känslor och Behov)

Läs vad andra bloggare skrivit om ämnet

Share

Jag har placerat min blogg på