Hur ger du feedback?

I den gamla skolan så lär man ut att feedback skall ges för att den andra människan skall förändra sig även om det i bland uttrycks att det är en gåva. Syftet är med andra ord att ge den andra feedback på vad de gör bra och vad de skall ändra på. Problemet med den typen av feedback är att jag sätter mig över den andra personen och som domare har rätt att avgöra vad som är bra respektive dåligt. Det blir en situation av dominans och makt över.

I den omgjorda UGL-kursen (UGL 2008 är namnet på den helt nya kurs som ersätter UGL 2000) så använder man sig t.ex. av den gamla 80-tals modellen när det gäller feedback som ser ut så här:

Med tanke på din fortsatta utveckling önskar jag

• att du börjar med …
• att du slutar med …
• att du fortsätter med …

Som du ser så ligger fokus på den andra personen och DU som domare avgör vad DU saknar, vad DU tycker illa om och slutligen vad DU uppskattar.
Det finns en energi av att vilja förändra den andra personen och dessutom att DU är står över den andra personen.

Sedan finns det ju andra utbildningar i feedback som bygger på positiv och negativ feedback eller kritik.

Så här skriver Wikipedia om KRITIK

Och så här om Feedback

Hur ser då lösningen ut?

Ja, enligt min uppfattning så är Nonviolent Communication en framkomlig väg eftersom intentionen i NVC är att skapa kontakt och inte en vilja att förändra den andra personen. Dessutom så bygger det på en jämlikhetstanke att jag inte står över dig. Risken att hamna i rätt/fel eller bra/dåligt tävlingen elimineras.
Grunden är ju att om jag tänker tanken att du gör något dåligt eller något som jag vill förändra så innebär det att din handling hotar ett behov i mig alternativt att ett behov i mig inte blir tillfredsställt. På samma sätt är det ju om jag tänker att du gör något bra, så har ju din handling bidragit till att ett behov i mig har blivit tillgodosett eller är på väg att tillgodoses.

När jag uttrycker mig ärligt med hjälp av NVC (Giraffspråket är olyckligtvis det namn som NVC är mest känt för i Sverige) så använder jag de fyra komponenterna som finns beskrivna i post # 92

1.    Observation
2.    Känsla
3.    Behov
4.    Önskemål

Skillnaden mellan Jag-budskapet och NVC är att i Jag-budskapet så är inte komponent 3 och 4 lika tydliga. I bland klumpas de i hop till vilken konsekvens som handlingen får. Det intressanta är ju den tydlighet som finns i NVC där känslan betraktas som en signallampa på ett behov. Det är behovet som är det viktiga att bli tydlig med. Sedan så beskriver jag min ”present request” som innebär att jag talar om vad som kan tillgodose mitt behov Här & Nu. Inte i morgon eller i framtiden. Dessutom så är det viktigt att min request tål ett NEJ. Om det inte gör det så hade jag ett krav på den andra personen och då spelar det ingen roll hur jag uttrycker mig.

.

.
Jag har placerat min blogg i Härnösand på bloggkartan.se!

Förutsättningen för att ett JA från dig betyder ett JA är att människor kan lita på att det inte finns någon tvekan om att du säger det för att det tillgodoser ett behov i dig av t. ex att bidra. Om du säger JA för att du inte vågar säga NEJ så skapar det förvirring. Till slut kan man inte lita på ditt JA.
Därför är det viktigt att kunna säga NEJ för då blir också ett JA tydligt.

När du väljer att säga NEJ så använd dig då inte av följande sätt (enligt Marshall B Rosenberg)

• Nej!
• Jag kan inte.
• Jag vill inte.
• Jag har inte tid.
• Det är inte möjligt.

När jag säger Nej med ”Giraff ” så uttrycker jag vilket behov i mig som hindrar mig från att säga JA. Det finns alltid ett behov som ligger bakom ett NEJ och som hindrar mig från att säga JA.

Jag har placerat min blogg i Härnösand på bloggkartan.se!

I Nonviolent Communication kallar man ett våldsamt språk för Vargspråk och det är ett språk som innehåller diagnoser (ex älskvärd, inspirerande, inkonsekvens, snäll), etiketter (ex expert, frisk fläkt), värderingar (rätt/fel, bra/dåligt o dyl).

Jag har beskrivit det mer noggrant i posten ”Ett våldsamt språk på nätet”

Nu har tidningen Chef gett sig in i att utse Sveriges sämsta chef och därmed beblandar sig med den skara som använder ett våldsamt språk på nätet och säkerligen också i papperstidningen.

Givetvis så hänger Aftonbladet på i att uttrycka sig i termer av bra/dåligt. Artikeln finns här.

Vad är då nyckel till att inte hamna uppe i huvudet och värdera och tolka allt du ser?
För mig har NVC, Nonviolent Communication, bidragit till att genom Självempati kunna se vilket behov som inte är tillgodosett eller hotat och sedan kommunicera det. Då blir det klart och tydligt vad du behöver och du har ingen anledning att uttrycka att det är fel på den andra personen.

Om du tittar i innehållsförteckningen i min blogg så hittar du flera poster om hur du kan utveckla ditt språk. Jag vill särskilt tipsa om Självempati.

Rumi sa följande klokhet:

Andra som bloggat om detta är t. ex. MinaModerataKarameller

Komplettering 2009-08-21

Jag har placerat min blogg i Härnösand på bloggkartan.se!

I dag har Expressen en artikel om deppighet.

Jag har skrivit flera inlägg i bloggen om depression. Titta gärna vidare på dessa sidor. Depression och deppighet skapar vi utifrån våra tankar och vänder ilskan inåt. Andra alternativet vi har är att vända det utåt och då i form av ilska. I min förståelse så är vägen ut att gå inåt och se vilka behov som inte är tillgodosedda här & nu.

Om vi kommer i kontakt med dessa så kan vi enklare sörja att de inte är tillfredsställda. Gissningsvis så är det flera behov som inte är tillgodosedda i den stund som man lämnar ledighet och börjar jobba. Några exempel kan vara frihet, harmoni, styra sitt eget liv, gemenskap men familjen osv

Processen Självempati är enligt följande:

Starta upp med att gå igenom alla dina tankar. Skriv gärna ner dem.

1. Observation – Se efter vad som är fakta utan värderingar eller tolkningar.
2. Känsla – Känn efter vilka känsla som är levande just nu i din kropp.
3. Behov – Varje känsla signalerar ett behov så ta hjälp av behovslappen och red ut vilket behov i dig som inte är tillgodosett eller hotat. Självklart så kan det vara så att det är behov som är tillgodosedda i situationen och då är känslan grön (glad, nöjd, tillfredsställd o. dyl.)
4. Present request – Se efter vad du kan göra för att tillgodose dina behov här & nu.

Självempati

Läs mer om att komma ur skuld och skam här.

Bilden är från NVC Dance Floors

Argumentera inte – skapa kontakt på behovsnivå.

Det går att hantera konflikter på 20 minuter från den stund som parterna förstår och kan uttrycka den andres behov. Men så länge vi är uppe i huvudet och framför våra strategier eller lösningar så hamnar vi i en rätt fel diskussion. Detta skapar inte kontakt.

Aftonbladet hade en artikel fredag den 7 aug 2009 i ämnet och jag väljer att visa en annan modell för att hantera konflikter,

I min post # 13 – Konflikter så skriver jag:

På behovsnivå finns det inga konflikter mellan människor. Världen är så rik så att alla människor kan få sina behov tillgodosedda.

Det som skapar konflikter är våra strategier och önskningar som skiljer sig åt från människa till människa. Om vi har behov och jag framför min strategi så hamnar vi i en diskussion om ”rätt” strategi. Är jag dessutom övertygad om att min strategi är den ”rätta” och din är ”fel” så har vi en konflikt som slutar med att båda blir förlorare.

Läs gärna vidare genom att klicka här. Det finns även beskrivet det vanligaste orsaken till konflikter mellan förälder och tonåring.

Tidigare post om # 63 – Konflikthantering finns även information om konfliktantering.

När jag jobbar med medling eller konflikthantering så sker det enligt följande flöde:

1. Genom att lyssna empatiskt bidra till att person A får kontakt med sitt BEHOV så hon/han kan uttrycka det till B.
2. Hjälpa person B att förstå och uttrycka A:s BEHOV.
3. Lyssna på person B så hon/han får kontakt med sitt BEHOV så hon/han kan uttrycka det till A.
4. Hjälpa person A att förstå och uttrycka B:s BEHOV.

I samma stund som det uppstår kontakt på behovsnivå så kommer lösningen av sig själv. Det är ingen mening att gå på lösningen innan det finns kontakt på behovsnivå.

Läs gärna alla artiklar om Konflikthantering

Här pratar Marshall B Rosenberg om vår inre process som kallas inre utbildare och inre väljare. Dessutom så pratar han om depression.

Om vi gör det bästa för att tillgodose ett behov så blir det inte alltid så att det fungerar utan vi gör det vi kallar ett misstag. Vi gjorde det bästa vi kunde. Då inträffar ofta att vi har två inre röster.

En som försöker att utbilda oss och ofta pratar ”Varg-språk” dvs

• Hur kunde du göra så här?
• Vilken idiot du är?
• När skall du lära dig?
• Du gör alltid bort dig!
• osv

Den andra rösten talar om det goda skälet bakom handlingen och även då i form av ”Varg-språk”:

• Jag hade inget val!
• Det var inte mitt fel!
• osv

Marshall beskriver om hur vi kan se behoven bakom både vår inre väljare och vår inre utbildare för att sedan får klarhet och kunna gå vidare i livet och möta mina behov.

Jag har placerat min blogg i Härnösand på bloggkartan.se!

Den 9 april i år så skrev jag ett inlägg om Grannfejden som finns här. Här är ett utdrag ur texten:

Tänk om det kunde använda Nonviolent Communication när de skapar TV-programmet Grannfejden. På det sätt som de försöker så bidrar det inte till att visa en modell för att hantera konflikter. Blir bara tragiskt att titta på. Det handlar mer om att skrämma till lydnad och det fungerar endast så länge förövaren är närvarande.

I en artikel i Aftonbladet 2009-07-29 avslutas så här:

Det bekräftar bara min misstanke om att det inte handlar om att hantera konflikter utan att gör TV-program som får höga tittarsiffror.

Om du själv är intresserad av att lära mer om konflikthantering (OBS att vi inte pratar om att lösa konflikter) så läs vidare i bloggen under kategorin KONFLIKTHANTERING. Det finns flera tidigare inlägg.

Jag har placerat min blogg i Härnösand på bloggkartan.se!

Tar hjälp av Marshall B Rosenberg att förklara vad Nonviolent Communication innebär. I Sverige är det mest känt som Giraffspråket och ett kommunicationssätt vilket är en liten del av NVC och därmed skapar otydlighet. För mig är det en process att leva livet. Titta själv.

Vill bidra med en artikel som Marshall B Rosenberg skrivit under temat Dominationssystemet och våld i samhället. Då får du klicka dig vidare till resten av denna post.

Jag har i tidigare inlägg själv försökt att beskriva detta tema och hur det påverkar oss i dagens samhälle. Speciellt kopplat till skolan och religionen. Dessa inlägg finner du här.

Ilska och system av dominans

av Marshall B. Rosenberg

finns om du klickar vidare på Read more

fortsätt läsning…

Ett våldsamt språk bidrar till mer våld i samhället och det är ju inte mindre våldsamt för att Carolina Gynning och Robert Aschberg använder sig av det i Aftonbladet. Det blir ju liksom självmål.

I dag så talas det mycket om kränkningar på nätet och jag tänkte bidra med min syn på feedback. Tidigare i branschen pratades det om kritik som kunde levereras i både som positiv och negativ. Sedan kom uttrycket konstruktiv kritik eller feedback. Oavsett namn så har den formen att uttrycka sig i en form av att rätt/fel eller bra/dåligt. Dessutom så kan det ligga en underliggande energi av att den andra personen skall förändra sig.

Detta är vad Marshall B Rosenberg kallar VARG eller JACKAL dvs ett våldsamt språk, där jag sätter mig över den andra personen som en domare och har rätt att avgöra vad som är bra, dåligt, rätt eller fel. Oftast och nästan alltid så innebär det att man hamnar i en rätt/fel-tävling där båda blir förlorare.

Etiketter som idiot, nätmobbare, kräk och liknande är också Vargspråk som inte bidrar till kontakt. Det är ett våldsamt språk som bara bidrar till mer våld i samhället. Det är ju inte mindre våldsamt för att Carolina Gynning och Robert Aschberg använder sig av det. Tyvärr så blir det bara en upptrappning. Det är tråkigt när anonyma omedvetna människor använder sig av det i sina kommentarer på bloggar men det är ju nästan värre när Aftonbladet publicerar krönikor och artiklar där kända personer använder sig av ett våldsamt språk. Det finns ju en skillnad mellan att vara fysiskt våldsam och verbalt våldsam, men steget är ju inte så långt. Om jag kan vara våldsam i mitt språk så är det ju lättare att bli det även handgripligen.

Vad är då alternativet?

Marshalls process är att du utgår från vilket behov i dig som inte är tillgodosett i situationen och uttrycker det i de fyra steg som Nonviolent Communication innebär.

Stegen är:

1. Vad jag observerar (hör, ser eller läser och endast rena fakta eller citatet)
2. Vad jag känner i situationen
3. Vilket behov i mig som är hotat eller inte tillfredsställt
4. Min ”present request” dvs hur du kan bidra till mitt behov här och nu.

Svårigheten med att uttrycka sig så det skapar kontakt är att det är svårt att få  kontakt med det behov eller de behov som är otillfredsställda eller hotade. Om vi är vana att vara uppe i huvudet och döma och värdera andra människor så får vi aldrig kontakt med vår livsenergi (Känslor och Behov)

Läs vad andra bloggare skrivit om ämnet

• Bloggvärldsbloggen
• Bloggtidningen